Insekter – framtidens mat

Dags att lära sig ett nytt ord: Entomolog, en person som studerar insekter. Anledningen är att insekter håller på att bli allt hetare som livsmedel för människor. EU-kommissionen och Vinnova är inne på samma linje, och Nils Österström i Mora är en av de entreprenörer som har antagit utmaningen – utveckla framtidens klimatsmarta proteinkällor.

”Har du ett innovativt koncept för en klimatsmart och hälsosam proteinkälla? Vill du ta din idé vidare och utveckla en ätbar prototyp? Sök då finansiering i vår nya satsning inom klimatsmart protein och få chansen att delta i ett smakprovningsevent senare i år.” Så löd Vinnovas utmaning i början av förra året.

En av de projekt som fick en halv miljon för att utveckla sitt koncept var Dalaföretaget Tebrito, som också placerade sig på delad fjärdeplats i den följande deltävlingen, ett provsmakningsevent som gick av stapeln i Måltidens hus i Grythyttan i november förra året.

– Vår idé handlar om att raffinera mjölmask till ett proteinpulver. Det ska ingå som en neutral proteiningrediens i olika livsmedel, berättar Nils Österström som grundade Tebrito tillsammans med livsmedelsagronomen Åsa Martén för ett år sedan.

Livsmedelslagen förbjuder insekter

Allt började med att Nils, som alltid har varit intresserad av miljöfrågor och samhällsutmaningar, läste en artikel om hur effektiva insekter är på att omvandla biologiskt material till protein. – Jag tänkte att vi i västvärlden aldrig kommer att acceptera att äta insekter som de är, utan att man måste omvandla proteinet till ett pulver för att människor ska vilja äta eller dricka det.

Nils och Åsa kontaktade SLU i Uppsala som drog igång ett forskningsprojekt, som blev framgångsrikt, och med denna kunskap som grund startade de Tebrito. – Vårt deltagande i tävlingen medgav att vi kunde skala upp från labb- till pilotskala under tävlingsperioden. Vår placering ledde dessutom till att vi har beviljats ytterligare stöd från Vinnova, berättar Nils.

Trots att intresset är stort från bland annat EU-håll att hitta alternativa proteinkällor släpar den svenska lagstiftningen efter på området. Här är det för närvarande inte tillåtet att sälja, eller bjuda på, insekter som ”humanföda”.

– Men det finns starka krafter som verkar för att våra livsmedelslagar och attityder ska ändras och det kommer en ny EU-lagstiftning på det här området 2018. I USA och i flera länder i Europa säljs redan insekter som mat och intresset växer. – Idag är faktiskt efterfrågan större än tillgången, säger Nils.

Extra proteiner behövs

Men vem är det då som ska äta Nils mjölmaskprotein om han och de andra insektsproducenterna i Sverige får som de vill om några år? – Vi har sett att vår proteinråvara passar bra i olika slags produkter och sammanhang, allt från bistånds- och katastrofinsatser, sportnutrition, till exempel sportdrycker och ”bars”, och i högenergikost för äldre, för att nämna några, säger Nils.

Utvecklar affärsmöjligheter

För att kunna ta nästa steg och föra ut mjölmaskproteinet på marknaden när lagstiftningen kommer ifatt har Tebrito nyligen tagit klivet in i Dalarna Science Parks inkubator. Jörgen Steen, som är Tebritos affärscoach, berättar att man kommer att jobba med kundval och nischer, för att utveckla företagets affärsmöjligheter.

– Eftersom vi ingår i ett nätverk av inkubatorer över hela Sverige kommer vi också att ha möjlighet att ta in experthjälp från andra håll om det blir nödvändigt, säger han.

Det känns jättebra och spännande, att få hjälp med att göra en tydligt plan framåt och i att hitta vår position på marknaden, säger Nils Österström.

 

Därför är det smart att äta insekter

• Om vi västerlänningar kunde acceptera insekter som en naturlig del av vår diet, skulle våra möjligheter att försörja jordens växande befolkning öka markant.
• Åttio procent av jordens nationer har redan insekter på menyn. Vanligast är det i de tropiska delarna av Afrika, Asien och Sydamerika.
• Insekter släpper ifrån sig små mängder växthusgaser eftersom de är kallblodiga, de behöver inte slösa energi på att producera kroppsvärme.
• Cirka 60 till 70 procent av en slaktad ko slängs eftersom vi (oftast) inte använder huden, hornen, magen, benen och klövarna. På insikter kan man i princip äta allting.
• Forskning pekar på att det är betydligt mindre risk för att insekter sprider sjukdomar till människor jämfört med däggdjur och fåglar.