Kartläggning av legala förutsättningar för insektsbranschen

Kartläggning av legala förutsättningar för insektsbranschen

Fler ätbara insekter än tidigare har lanseras på marknaden, både i Sverige och Norge vilket tyder på en optimism bland norska och svenska insektsproducenter. Detta trots att det hittills endast är en insektsart som har godkänts som livsmedel. Det finns dock flera faktorer som kan komma att bromsa utvecklingen av insektsindustrin i Sverige och Norge.

Inom ramen för KLIPP- projektet har Dalarna Science Park tillsammans med Happy Alien undersökt de juridiska förutsättningarna för en storskalig produktion av insekter i Inre Skandinavien. En del av syftet var att informera norska och svenska insektsföretag om möjligheter och hinder, till exempel vilka regler som gäller för transport av insekter och foder till insekterna över gränsen.

– Regler för uppfödning
Huvuddelen av reglerna som finns för produktionsdjur blir omöjliga eller onaturliga att tillämpa på insektsindustrin, det måste därför arbetas fram anpassade regler för insektsuppfödning.

– Kostsamt att ansöka om insekter som ”nya livsmedel”
Processen att ansöka om godkännande av insekter som ”nya livsmedel” är mycket krävande och kostsam. Detta avskräcker entreprenörer och förhindrar investeringar inom branschen.

-Erfarenhetsutbyte
Det finns stora möjligheter att utveckla företag och marknader för insektsbaserad mat nu när Norge och Sverige har jämställda regelverk. KLIPP är ett bra exempel på ett samarbete som kan påverka internationell och nationell livsmedelspolitik.

– Insekter som djurfoder
Än så länge är fisk det enda produktionsdjur som kan matas med insekter och marknaden finns främst i Norge. Men landbaserade och slutna fiskodlingar blir allt vanligare och EU arbetar just nu med en lagändring som skulle kunna öppna upp för användning av insektsbaserat foder för uppfödning av fjäderfä och svin, vilket utgör majoriteten av produktionsdjur i både Norge och Sverige.

– Svensk-norsk handel
Det finns inga klassificeringar av insektsprodukter hos tullmyndigheten, vilket komplicerar transporter över gränsen. Även att transportera foder till insekterna kan vara onödigt invecklat. Restprodukter från jordbruket är hållbara resurser att använda som insektsfoder men om de definieras som djurfoder omfattas de av foderbestämmelserna och om de definieras som lantbruksprodukter kan norrmän som vill importera svenska restprodukter riskera dyra tullavgifter. Om restprodukter från jordbruket definieras som avfall är reglerna oklara på grund av olika definitioner av avfall och olika tolkningar av nationella myndigheter och EU.

Produktion och handel med insekter kommer i de flesta fall att omfattas av EU:s regler men det är de nationella myndigheterna som bestämmer hur man organiserar kontroller och ser till att reglerna följs. Som medlemmar i EU och EES har både norska och svenska myndigheter inflytande och KLIPP- projektet har en viktig uppgift att dela med sig av sina projekterfarenheter med de norska och svenska myndigheterna.

Läs rapporten i sin helhet (Svenska)

Läs rapporten i sin helhet (Norska)