Trots ett ökat fokus på cirkulär ekonomi cirkulerar fortfarande bara en liten del av världens material tillbaka in i ekonomin. Det innebär att mer än 90 procent av världens materialflöden inte cirkulerar tillbaka in i ekonomin. Samtidigt ökar trycket på företag och organisationer att ställa om.
– Många verksamheter sitter fortfarande fast i traditionella linjära modeller, men att tänka nytt är nödvändigt, säger Maria Edling Hansson, hållbarhetsutvecklare vid Dalarna Science Park.
Maria är kemiingenjör och har arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor i mer än tjugo år. I sin roll som hållbarhetsutvecklare möter hon många företagare från olika branscher och hon vet att det inte är helt enkelt att ställa om till cirkulära strategier.
– Allt kan inte förändras över en natt, så det viktiga är att börja. Inte bara för planetens och för kommande generationers skull, utan också för att svara upp mot myndigheternas krav och kunna matcha kundernas behov, säger Maria som här hjälper till att reda ut begreppen.
Nio frågor om cirkularitet – och expertens svar
Vad menas med en cirkulär ekonomi?
– Cirkulär ekonomi hämtar inspiration från naturen och kan enklast beskrivas som ett kretslopp. Det handlar om att eliminera avfall och föroreningar, hålla produkter och material i användning, och att återföra biologiska resurser till naturen på ett sätt som bygger upp ekosystemen. I ett sådant kretslopp finns egentligen inget avfall, bara resurser på fel plats.
Motsatsen är en linjär ekonomi, där varor används och kastas bort när de är förbrukade, vilket är det dominerande systemet i världen idag.
Är det som är cirkulärt även hållbart?
– Ibland, men inte alltid. Ett material kan vara möjligt att återanvända, men ändå inte hållbart – som asbest, som är farligt att hantera. Vi behöver alltså parallellt fasa ut farliga ämnen från samhället. Och om det krävs mycket energi eller långa transporter för att cirkulera något, kan klimatnyttan minska. Därför behöver man ofta göra en livscykelanalys (LCA) eller klimatberäkning för att se om cirkulariteten faktiskt ger klimatnytta.
Vad karaktäriserar en cirkulär ekonomi?
– Många faktorer. Bland annat att de saker som tillverkas håller så hög kvalitet att de tål att användas ofta och länge, likaså varor och material som går att reparera, återbruka och återvinna. Man brukar säga att det är varans design som till 80 procent avgör hur den kan cirkuleras, så det gäller att tänka till från början.
Dela saker i stället för att äga, hör det också till en cirkulär ekonomi?
– Absolut! Att dela i stället för att äga sparar resurser och innebär att färre prylar behöver produceras, vilket sparar både material och energi. Det var vanligt förr då grannar lånade av varandra för att både spara pengar och plats. I dag delar vi till exempel bilar, verktyg och kläder. Delningstjänster växer i många branscher, men kräver fungerande logistik och förtroende för att bli lönsamma.
Hur bra är vi på cirkularitet i Sverige?
– Vi kan bli väldigt mycket bättre! I snitt cirkulerar vi bara ca 3 procent av materialen tillbaka till ekonomin efter slutet av deras livslängd. Utvecklingen visar att andelen cirkulerade material fortfarande är låg, både nationellt och globalt. På global nivå har andelen dessutom minskat.
Varför behöver den cirkulära ekonomin växa?
– I det stora perspektivet handlar det om att vi bara har ett jordklot och att vi i väst lever långt över våra tillgångar. Vi behöver helt enkelt bli mycket bättre på att hushålla med jordens resurser, inte minst för framtida generationers skull.
Vad kan ett företag vinna på att använda cirkulära strategier?
– På sikt, väldigt mycket. Dels handlar det om att ligga steget före regleringar som kommer från myndigheter och EU, dels om att sänka material- och energikostnader. EU:s ökade krav på spårbarhet, hållbarhetsrapportering och produktdesign gör att fler företag behöver jobba mer cirkulärt, även om de inte själva ser sig som industriföretag. Med cirkulära strategier blir ett företag också mer motståndskraftigt i fråga om tullar, materialbrist, ökade råvarukostnader och andra omvärldsfaktorer, samtidigt som det har chans att stärka sitt varumärke. Det kan handla om affärsmodeller som bygger på retursystem (take-back), produkt som tjänst (Product-as-a-Service), reparation, reservdelar eller second-hand. De som dessutom är riktigt bra på att berätta om vad de gör och varför har definitivt stora konkurrensfördelar.
Kan alla slags företag bli mer cirkulära?
– Ja, det skulle jag säga. För en tillverkande verksamhet är det oftast enklare att använda cirkulära strategier och affärsmodeller än vad det är för ett tjänsteföretag. Å andra sidan kan ett tjänsteföretag utveckla nya lösningar eller ny kompetens som gör att deras kunder kan bli mer cirkulära, det har vi flera exempel på här i Dalarna.
Min organisation vill bli mer cirkulär – hur tar vi första steget?
– Boka gärna ett digitalt startmöte med oss på Dalarna Science Park, det kostar inget och vi arbetar under sekretess. Tipset är att inte vänta på rätt tillfälle eller tills ni själva kommit längre, utan gör det idag. Vi har många verktyg för att jobba med cirkularitet i våra utvecklingsprogram och vi anpassar stödet utifrån era behov. Det finns olika sätt att jobba vidare med frågan hos oss, eller via våra nätverk.
