Information om restströmmarna

SMA Mineral

SMA Mineral är en av norra Europas ledande producenter av kalkprodukter. Genom att kombinera effektiv kalutvinning med kunskapsdriven förädling erbjuds produkter av hög kvalitet inom en rad olika användningsområden såsom industri, infrastruktur, miljö och jordbruk. 

Kalkrester från produktion (Filterstoft) – Spectra A 

Spectra A är kalkrester som samlas upp från rökgaskammare (främst kalksten 0–2 mm), reaktor och rörledningar (kalksten och mindre mängd bränd kalk), elfilter (kalksten från förtorken) samt textilfilter (bränd kalk och filterstoft). Materialet är mycket finkornigt, liknar ett fint pulver i torrt tillstånd och har en permeabilitet på ca 4,5 × 10⁻⁹ m/s. 

Ca 40 ton produceras dagligen och lagras i en silo på 200 ton, vilket kräver tömning flera gånger per dygn i storsäckar (big bags). Kunden efterfrågar ofta större kvantiteter vid enstaka tillfällen, medan SMA önskar jämnare uttag. Förvaring i big bags är ogynnsamt eftersom fukt kan förstöra materialets markstabiliserande egenskaper. 

Spectra A används främst för markförbättring och stabilisering samt som bindemedel i asfalt. Spectra A skulle kunna återföras tillbaka till processen för att brännas igen för framställning av produkter. I dagsläget finns det inte förutsättningar för det. När produkten inte avsätts klassas den som icke farligt avfall. 

SPECTRA A, 0-2 mm 

Släckt kalk – Griess 

Griess är en fraktion av släckt kalk (kalciumhydroxid, Ca(OH)₂). Släckt kalkm uppstår när bränd kalk (CaO) reagerar med vatten i en exoterm process där värme frigörs och vattnet förångas. Efter släckning siktas materialet och grövre partiklar (0–2 mm), Greiss, sorteras ut. Greiss, har ytskikt och kärnor som inte släckts helt och innehåller därför kvarvarande CaO. 

Griess är grynigare än den pulveriserade släckta kalken (Produktfamilj Envira 0–75 μm), men har liknande mekaniska egenskaper, med en permeabilitet på ca 10⁻⁹ m/s. 

Materialet förpackas i big bags om 1 500 kg, vilket både är tidskrävande och försvårar avsättningen. Andra försvårande omständighet är att fraktionens storlek och att den inte är helt släckt. Det finns möjlighet, precis som för Spectra A, att återföra Griess till roterugn för ny bränning och därmed framställa reaktiv jordbrukskalk. 

Släckt kalk är basiskt och kan verka frätande på hud och ögon. Hantering kräver skyddsutrustning, som handskar, ögon- och eventuellt andningsskydd på grund av damm risken. 

• Möjliga användningsområden: 
• Bindemedel i murbruk (härdar genom reaktion med CO₂) 
• Rökgasrening, neutralisering av sura gaser 
• Vattenrening, för att rena surt vatten och avskiljning av tungmetaller 
• Desinfektion (kalkmjölk) 
• Jordförbättring, motverkande av försurning och förbättrar markens struktur 
• Pigment i färg och växtfärger 
• Kompostering, utedass och latriner 

GRIESS 

Uppstartskalk – Semibränd kalksten 

Vid varje uppstart av en roterugn tar det ett antal timmar innan temperaturen har blivit tillräckligt jämn för att kalkstenen ska bli 100% bränd. Den kalksten som hinner passera genom ugnen under dessa timmar kallas uppstartskalk och är semibränd. Det vill säga spridningen av graden bränd kalk i detta material är väldigt stor. Den har fraktionen 0-40 mm och borde kunna nyttjas till något mer. Finns ingen kund i dagsläget och SMA har minst 5 000 ton i lager. Precis som för Spectra A skulle den kunna lastas in i ugnen igen och brännas om varpå den då kan säljas som jordbrukskalk. Klassat som icke farligt avfall. 

UPPSTARTSKALK, torr och vit ca 3 cm in under ytan. 

SSAB

SSAB är en ledande global aktör inom stålindustrin, känd för sin avancerade och hållbara produktion av höghållfast stål, som spelar en kritisk roll i utvecklingen mot en mer hållbar och effektiv tillverkningsindustri.  

Järnoxid 

Vid varmvalsning bildas glödskal (järnoxid) på plåtens yta som avlägsnas i en betningsprocess med saltsyra. Syran återvinns i en syraregenereringsanläggning där järnoxiden separeras. 

Varje leverans av järnoxiden analyseras med fokus på innehåll av kisel, mangan och klor, vilket avgör hur materialet klassas och var det lagras. Järnoxiden kan levereras omald i big bags (1 000 kg) eller kompakteras i stångkvarn för högre densitet. 

Materialet säljs externt och transporteras med lastbil. Beroende på analysresultat används järnoxiden exempelvis i bilindustrin, som pigment i betong, plast och glas (bl.a. tändstickor från Swedish Match), till ferritkomponenter (induktorer, chip, magneter) samt i mindre volymer till biogasanläggningar. När kvaliteten varierar är det svårare att hitta mottagare. varför man skulle vilja hitta fler kommersiella alternativ för järnoxid av kvalitet 900. Material som idag inte passar existerande kunder men som kanske kan uppfylla kraven i andra applikationer. Det finns också ett intresse av att hitta applikationer med högre förädlingsvärde. 

Årligen produceras ca 150 ton järnoxid av kvalitet 900, som består av ca 98 % Fe₂O₃ samt mindre mängder kisel, mangan och klor.  Järnoxiden klassas som biprodukt och omfattas av produktlagstiftning. 

Spillvirke 

Alla produkter som produceras inom bolagets verksamhet emballeras i någon form. Formatklippt plåt emballeras vid linjer intill formatsträckorna inför transport till kund. För att möjliggöra lyft och hantering används trämellanlägg (tvär- och längsströn) som skapar utrymme för truckgafflar och traverser. 

Spillvirke uppkommer vid omemballering och intern hantering samt i emballeringslinjerna. Installerade fingerskarvmaskiner minskar förbrukningen av emballagevirke och mängden spill, men det som ändå genereras samlas i containrar och transporteras med lastbil till avfallsmottagare. Det finns ett intresse av att hitta fler alternativa användningsområden för spillvirket. 

Årligen uppstår ca 100–200 ton spillvirke. Mängden påverkas av produktionsvolym, omemballeringar, intern logistik och fingerskarvning. 

Emballagevirket köps in enligt specifikationer och ska vara oskadat, utan kvisthål, bark, sprickor eller vankanter. Spillvirket omfattas inte av några garantier men inköpskraven ger en viss vägledning om spillvirkets kvaliteter. 

Dimensionerna varierar, vanligt är ca 90 × 90 mm, 90 × 34 mm och 95 × 45 mm, ibland med spår (ca 35 mm breda, 5 mm djupa) på ena sidan. Längderna är varierande. Både gran och furu förekommer. 

Borlänge Energi / Falu Energi och Vatten  

Borlänge Energi och Falu Energi & Vatten är kommunala bolag med ansvar för samhällskritisk infrastruktur som el, värme, vatten, avfallshantering och bredband i sina respektive kommuner. Med lokal förankring och hållbarhet i fokus driver de utvecklingen mot ett resurseffektivt och klimatsmart samhälle. 

Trasiga textilier

Sedan lagen om separat textilinsamling infördes i januari 2025 har vi fått en tydligare bild av textilflödet i våra kommuner. I Falun samlas årligen minst 60 ton trasiga textilier in – textilier som inte går att återanvända i sin nuvarande form. I Borlänge samlas allt fortfarande i ett gemensamt flöde (hela, rena och trasiga tillsammans) men en liknande försortering som i Falun planeras att starta under hösten 2025. Fraktionen i Borlänge bör vara i samma storleksordning som i Falun. I båda kommunerna sorteras kontaminerade textiler ut för sig.

De trasiga textilierna består av en blandning av olika material:

• Naturfibrer – bomull och ull
• Syntetfibrer – polyester, nylon, akryl, elastan
• Regenererade fibrer – viskos, modal, lyocell
• Blandmaterial – kombinationer av ovanstående

Denna mångfald gör återvinningen komplex, men innebär också möjligheter till för nya användningsområden.

Idag går majoriteten av dessa textilier till energiåtervinning genom förbränning. Ambitionen i både Falun och Borlänge är dock att materialet i högre grad ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas.

Trasiga textilier kan exempelvis bli en resurs i nya produktionsled – inom byggindustrin, möbeltillverkning, ljudisolering eller som kompositmaterial. Vi söker därför nya cirkulära lösningar och branscher där textil kan bli en värdefull råvara istället för att gå till energiåtervinning. 

Hårdplast

Hårdplast är en restström som tidigare gick direkt till energiåtervinning, men som sedan 2023 samlas in separat vid återvinningscentralerna i Falun och Borlänge. Syftet är att öka materialåtervinningen och minska mängden resurser som förbränns.

Fraktionen består av en blandning av olika plastsorter och de vanligaste förekommande plastsorterna är:

• PET (polyetentereftalat)
• HDPE (högdensitetspolyeten)
• PVC (polyvinylklorid)
• PP (polypropen)
• PS (polystyren)

Denna mångfald, tillsammans med färgämnen och tillsatser, gör återvinningen komplex och innebär att viss hårdplast fortfarande behöver energiåtervinnas. Vanliga exempel på insamlad hårdplast är trasiga leksaker, möbeldelar, hushållsföremål och andra artiklar från både privatpersoner och företag.

Sedan starten har Borlänge Energi skickat drygt 135 ton hårdplast till materialåtervinning, medan Falu Energi och Vatten under 2024 hanterade 62 ton – en siffra som redan passerade 88 ton under 2025. Hårdplasten sorteras på plats och transporteras sedan till olika aktörer för vidare återvinning.

Utmaningen är att återvinningen idag är mer kostsam än energiåtervinning. För att långsiktigt kunna ta tillvara denna resurs krävs därför både tekniska lösningar och ekonomiskt hållbara modeller.

Exempel på hårdplastföremål som idag inte kan skickas till materialåtervinning[ME1] :

• Frigolit
• Plasttak
• Vägkoner
• Golvvärmerör
• Bildelar
• Resväskor
• Kylboxar

Aska

Som uppkommer vid förbränning hos energibolagen. 

Bottenaska (Ibland kallad slagg) är det tyngre, oförbrända eller delvis förbrända materialet som samlas i botten av förbränningskammaren. 

Flygaska är de finare partiklar som följer med rökgaserna och fångas upp i filter eller reningssystem, till exempel med elektrofilter eller tygfilter.