Vad händer med maten om elen försvinner, betalningarna slutar fungera eller transporterna störs? Nu samlas aktörer från Dalarnas livsmedelskedja för att hitta vägar framåt.
Mer än konservburkar och vattendunkar
Dalarna har ett bra utgångsläge, en mångfald av lokala producenter och företag i olika storlek och inriktning. Men en stark matberedskap skapas inte först när något händer. Den byggs varje dag – på lantbruken, i lagret, i köket, i butiken och genom de upphandlingar som efterfrågar lokala produkter.
Beredskap är alltså mer än konservburkar och vattendunkar. Det handlar om att maten ska kunna produceras, förädlas och nå fram även när vardagen inte fungerar som vanligt.
Niklas Kämpargård, författare och föreläsare inom krisberedskap och resiliens, menar att vi behöver tänka bredare. En störning kan vara allt från ett längre elavbrott till problem med betalningar, transporter eller tillgången på viktiga insatsvaror och reservdelar.
Det som fungerar till vardags står starkare i kris
– När man har en struktur som fungerar i vardagen så är sannolikheten hög att den gör det i kris. Har man ingen lokal struktur i vardagen är det väldigt svårt att få till en sådan i kris, säger Niklas Kämpargård.
Och just där har Dalarna en styrka. Här finns mejerier, bagerier, lantbruk, grossister och andra matföretag som tillsammans håller den lokala livsmedelskedjan levande.
Men de behöver också kunna leva på sin verksamhet.
För om de lokala företagen ska finnas kvar när de verkligen behövs måste vi använda dem även när allt fungerar som vanligt. Det gäller både privatpersoner, företag och offentlig sektor.
Matberedskap kräver en fungerande kedja
En stark matberedskap handlar inte bara om hur mycket som kan produceras.
Vem förädlar råvaran? Var lagras maten? Finns el, drivmedel och reservdelar? Och hur kommer maten vidare till butiker, restauranger och offentliga kök?
Livsmedelskedjan är beroende av många delar samtidigt. Niklas Kämpargård pekar bland annat på lokal energiproduktion, bättre lagerhållning och möjligheten att reparera utrustning som viktiga pusselbitar.
Här kan också offentlig sektor göra skillnad. Detta genom att styra hur inköp och upphandlingar utformas, exempelvis genom att skapa förutsättningar för fler leverantörer, robusta leveranser och en livskraftig regional livsmedelsproduktion. Bättre lagringsmöjligheter och större anpassning efter säsong ger lokala producenter fler möjligheter.
Den 19 oktober fortsätter samtalet på Dalarna Innovations Days.
