Vad händer med maten när samhället utsätts för en kris och hur kan företag, myndigheter och invånare i Dalarna förbereda sig? Det stod i centrum när hundratalet deltagare samlades till eventet Matberedskap i Dalarna, under Dalarna Innovations Days.
En av dagens huvudtalare var Niklas Kämpargård, författare och föreläsare med lång erfarenhet av krisberedskap. Han har bland annat skrivit böckerna Preppa mat, Krishandboken och Beredd.
Under föreläsningen lyfte han hur vi kan förbereda oss för störningar i exempelvis elförsörjning, betalningssystem och tillgången till mat. Niklas betonade att beredskap inte i så stor utsträckning handlar om att vi ska förbereda oss för att klara oss själva i isolering. Det är viktigare att vi känner till vilka resurser som finns i närområdet och hur vi kan hjälpa varandra när samhället drabbas av störningar av olika slag.
– Man behöver prata och lära känna sina grannar, människor som jobbar i samma bransch eller som är verksamma på samma plats för att tillsammans skapa en god beredskap, säger Niklas Kämpargård.
Leksands Knäckebröd arbetar med beredskap varje dag
För Leksands Knäckebröd är beredskap en del av det dagliga arbetet. Företaget arbetar bland annat med lokal råvaruförsörjning, eget vatten och att minska sårbarheten i sina digitala system.
– Vi måste tänka och agera i vardagen för att vara förberedda på en kris. Vi har som affärsidé att vi köper svenskt spannmål och försöker få rågen så närodlad som möjligt, säger Peter Joon, vd på Leksands Knäckebröd.
Företaget är beroende av att råvaruförsörjningen fungerar. Under föreläsningen berättade Peter Joon hur de kraftiga regnen 2023 påverkade tillgången till lokal råg. Det visar hur väderhändelser får stora konsekvenser för lantbruket och därmed också livsmedelsförädlingen.
Beredskap handlar om mer än att producera mer mat
Daniel Bergquist från Livsmedelsverket lyfte fram att företagen behöver bli bättre förberedda på störningar och hitta alternativa sätt att få tillgång till viktiga råvaror och annat som behövs för att producera mat.
– Om vi ska stärka livsmedelsförsörjningen i Sverige så handlar det inte bara om att öka den svenska matproduktionen. Vi måste fundera på hur vi ökar produktionen, gör vi det genom att öka vårt beroende av importerade insatsvaror så är det kanske inte värt så mycket i en kris, säger Daniel Bergquist.
Han lyfte särskilt betydelsen av samverkan mellan stora och små livsmedelsföretag. Stora producenter står för betydande delar av livsmedelsförsörjningen, medan mindre företag bidrar med lokal produktion, geografisk spridning och nya lösningar.
Anders Carlborg, projektledare på Länsstyrelsen Dalarna var en av talarna. Han betonade att arbetet med beredskap också kan skapa bättre förutsättningar för regionens livsmedelsproducenter.
– Jag skulle vilja hävda att beredskap är en hävstång för lokal matproduktion, säger Anders Carlborg.
Länsstyrelsen har tillsammans med livsmedelsbranschen tagit fram märkningen Mat från Dalarna, som gör det lättare för konsumenter att hitta lokal mat i butikerna. Anders Carlborg menar att det ökade intresset för beredskap kan få en liknande effekt. Fler kan få upp ögonen för den lokala matproduktionen och dess betydelse för sysselsättning och en levande landsbygd.
Beredskapsmat behöver inte vara konserver
Även lunchen blev ett konkret exempel på dagens tema. Många deltagare hade förväntat sig en enkel beredskapsmåltid med konserver och förrådsmat. I stället serverade Äteriet, restaurangen på Dalarna Science Park, en välkomponerad måltid med färsk regnbågslax från Siljan, svenskt matvete, delikatessmorötter från Wålstedts Lantbruk i Dala Floda och proteinrikt bröd från Leksands knäckebröd.
– Det är väl en ganska bra variant av beredskapsmat? Idag är det dessutom sjömatens dag, och det vill vi såklart uppmärksamma då vi behöver öka vattenbruket i Dalarna och Sverige, säger David Levrén, projektledare vid Dalarna Science Park.
Menyn var inspirerad av Niklas Kämpargårds resonemang om matens betydelse för tryggheten vid en samhällsstörning.
– När vi utsätts för en störning så vill vi fortsätta äta mat vi känner igen, det ger oss en trygghet. Det här är råvaror som det finns goda förutsättningar att producera här i Dalarna, säger Niklas Kämpargård.
Nya möjligheter till samverkan och finansiering
Dagen gav också deltagarna möjlighet att knyta kontakter och få en tydligare bild av hur en kommun kan arbeta med livsmedelsberedskap. Anna Hane Karlsson, kostchef på Smedjebackens kommun gav exempel på hur de med relativt små medel utvecklat lösningar för livsmedelslager, reservkraft och fältkök.
En av besökarna var Jonny Gahnshag, från enheten för näringslivsutveckling på Region Dalarna & Business Region Dalarna
– Jag är ju ändå lite insatt i de här frågorna, men Livsmedelsverkets föredrag gav mig en ökad förståelse för myndigheternas olika roller inom livsmedelsberedskap, säger han.
Även Isak Spjut från Tillväxtverket fanns bland åhörarna.
– Det är alltid både intressant och inspirerande att få inblick i det arbete som pågår i Dalarna, vilka satsningar som genomförs och vilka behov som finns i regionen, kommenterar han.
Dagens föreläsningar och samtal visade hur livsmedelsberedskap berör hela kedjan, från lantbrukare och livsmedelsförädlande företag till grossister, dagligvaruhandel, restauranger och konsumenter. Genom att stärka den lokala produktionen, minska sårbarheten och utveckla samarbetet kan Dalarna stå bättre rustat inför framtida störningar.
