Varje år produceras omkring 1.000 ton ull i Sverige – men mer än hälften slängs, samtidigt som 1.700 ton importeras. ”Det här är en ekvation som vi inte riktigt får ihop”, konstaterade Lina Sofia Lundin, projektledare vid Dalarna Science Park, när hon öppnade evenemanget Svensk ull – från bortglömd biprodukt till framtidsresurs på Dalarna Innovation Days 2025.
Intresset var stort; 170 deltagare från Skåne till Lappland deltog, hälften på plats och hälften digitalt.
Evenemanget byggde på projektet The Swedish Wool Initiative, där bland annat ett nytt klassificeringssystem för svensk ull har utvecklats. Axfoundation och Dalarna Science Park har drivit arbetet i samarbete med ett tjugotal aktörer, från fårklippare och lantbrukare till varumärken inom mode, outdoor och inredning.
Från råull till framtidsmöjlighet
Redan i entrén till Dalarna Science Park fick besökarna en känsla för den svenska ullens bredd och potential. Här visades allt från designmöbler och mode till takisolering och pellets, tillverkat av hållbar svensk ull. Den välbesökta miniutställningen med prototyper var på plats under hela innovationsveckan.
– På femtio år har världens fiberkonsumtion tredubblats och polyester från olja dominerar. Ull erbjuder ett hållbart alternativ, och i projektet skapar vi förutsättningar för att svensk ull ska kunna förädlas i industriell skala, berättade Lina Sofia Lundin.
Tillsammans med Rebecca Ulvling Josefsson, textilingenjör och grundare av Swedish Textile beskrev hon samarbetet inom The Swedish Wool Initiative och vägen från råull i Dalarna till färdig produkt.
Kan tradition möta innovation i en framtida ullindustri?
Rebecca Ulvling Josefsson berättade hur projektet knyter an till Dalarnas textila tradition och hantverkskultur:
– Jag var på Sätergläntan och fick se vadmalsprover och har haft lokala samarbeten med Wålstedts och CTH Ericson of Sweden. Resultatet är två unika tyger: Glint, ett glansigt tweedliknande tyg, och Nordvad, ett valkat ulltyg med nordisk karaktär och slitstyrka.
Rebecca beskrev också etableringen i Forsa utanför Hudiksvall, där Swedish Textile nu planerar för att bygga upp en nationell infrastruktur för insamling, tvätt och förädling av ull tillsammans med Holma Helsingland och Sörforsa Företagarcenter.
– Vår vision är att skapa en inhemsk, resilient och cirkulär ullindustri som stärker Sveriges hållbarhet, försörjningsgrad och beredskap. Och vi vill att det ska vara lönsamt att producera den och att förädla den, berättade hon.
Modeindustrins roll i ullens framtid
Linda Kåhed från Tiger of Sweden, delade erfarenheter från företagets arbete med svensk ull:
– Vi har jobbat med svensk ull i våra kollektioner i fem år, så vi har redan kommit en bit på vägen. Nu finns det dessutom kontaktytor att räcka ut handen till och flera andra modeföretag har börjat producera svenska ullprodukter.
Men resan är inte utan utmaningar konstaterar Linda:
– Man får vända på designprocessen och utgå från fibrerna, vad kan vi göra av det vi har? Vanligtvis kanske vi startar med en ny kollektion drygt ett halvår innan, men här måste man backa bandet till ett och ett halvt år, vilket innebär högre startkostnader.
Trots det ser hon stora möjligheter och fördelar med att använda den svenska ullen i modeindustrin:
– Det är en fantastisk fiber. Den kan återanvändas, återvinnas, är förnybar och har hög kvalitet. Lika viktigt för oss som modehus är att det går att göra vackra grejer av den.
It Wool Happen – filmen som fångar en växande rörelse
Som avslutning fick deltagarna en förhandsvisning av dokumentärfilmen It Wool Happen, ett pågående projekt av filmaren Hanna-Maria Rydberg. Filmen följer utvecklingen av den svenska ullindustrin och människorna bakom förändringen.
– Jag hoppas att de som har jobbat med ull under flera år och levt i det ska känna att de får sitt arbete bekräftat. Det är er jag vill göra en film om. Det är ni som förtjänar att få ert arbete sett och upplyft, sa Hanna-Maria.
Visningen möttes av långa applåder och flera av de medverkande syntes i publiken. Filmen är fortfarande under produktion och väntas ha premiär i början av 2027.
Hantverk, politik och framtidstro
I det avslutande samtalet möttes Linda Kåhed och Kattis K. Hofvander, hemslöjdskonsulent och bland annat tidigare textillärare på Sätergläntan. De diskuterade kopplingen mellan hantverk, innovation och framtidens materialutveckling.
– Tidigare här idag pratade någon om gruvor, och hur viktiga mineralerna är som råmaterial. Ullen är också ett råmaterial som vi ska värna om och som behöver politikernas ögon på sig. Vi behöver att staten går in och stöttar det här, sa Kattis.
Dagen avslutades i samma anda som den började, med engagemang, kunskap och framtidstro. Svensk ull är inte längre en bortglömd biprodukt, utan en framtidsresurs med kraft att bidra till både hållbarhet och regional utveckling.
Viktiga insikter från dagen & länkar
- Svensk ull är en förnybar, biologiskt nedbrytbar resurs med stor potential i en hållbar textilindustri.
- Infrastruktur, kvalitetssäkring och lönsamhet är centrala utmaningar.
- The Swedish Wool Initiative samlar hela värdekedjan och har utvecklat en svensk ullstandard.
- FIntresset för svensk ull växer och flera företag har redan tagit fram produkter av ulltygerna Glimt och Nordvad, från modeplagg till möbler och hemtextil.
- Tiger of Sweden är ett exempel på att modebranschen kan driva förändring.
- Swedish Textile bygger upp en lokal, cirkulär värdekedja i Hudiksvall.
